Winner

Vet inte riktigt vad jag ska skriva. Saker går inte som jag vill. Inte alls faktiskt. 
Saknar den tiden då ingen la sig i. Då det var jag och mina saker. Ni och era saker. 
Jag vet inte vad jag ska göra längre. Allt är ett stort kaos. Det finns massa saker som jag måste ta tag i, men jag orkar inte, jag orkar verkligen inte. Jag vet inte hur. Det finns samtal där sanningen ska komma fram som väntar. Men hur ska jag börja när jag inte vet vad sanningen är?

Måste sluta gnälla så mycket. Det finns faktiskt saker i mitt liv som är riktigt bra nu också. Jag är grinig för att jag inte sovit. Det är bara för mycket förändring. Jag längtar till efter gymnasiet... När jag ska plugga vidare och flytta hemifrån. Men jag tar en dag i taget. Börjar med att inte komma på textkommunikationen imorgon eftersom att en sovmorgon är nödvändig för att jag ska slippa svimma i skolan.

Vet inte varför jag bloggar längre. Mina texter är inte längre riktade mot någon annan än mig själv. Det har de väl aldrig riktigt varit men nu formulerar jag det med flit på ett sådant sätt att alla inte ska kunna förstå.