There's a time for us all and I think yours is beat.

Jag mår illa. Är utmattad. Det svartnar konstant framför ögonen. Men jag lever så jag ska inte klaga... Fast jag borde faktiskt sova snart... Eller hade gjort det om jag kunnat.

Varit rastlös som fan denna afton. Inte haft någonting att göra sedan jag kom hem, roade mig en stund med att prova kläder som jag bar när jag var 13, haha, först nu jag insett hur mycket jag växt på längden, och är glad att jag inte bar speciellt tighta kläder när jag var ung, då hade jag inte haft någonting att göra ikväll. Jag minns att jag när jag vägde som minst -07 vägde runt 35 kilo, haha, sjukt, fast jag var ganska kort. Att jag fortfarande fick på mig kläderna efter dagens chock på vågen kändes väldigt bra för att vara ärlig. I och för sig är det en chock varje gång jag väger mig då jag gör det extremt sällan. Hähä.

Aya, när jag tröttnat på mina kläder har jag kollat igenom i stort sett alla mina gamla saker. Saknar de gamla tiderna lite grand, fast ändå inte alls. Det låter konstigt jag vet, men det är sant. Jag har det mycket bättre nu, men det var vissa saker då som jag aldrig kommer att få tillbaka och grejer som jag aldrig mer kommer att få uppleva.

Förövrigt är anledningen till att det inte blir någon bild är för att den här datorn inte har bluetooth och öh... ah, enbart därför.

Förövrigt VILL JAG SOVA. Men inte en chans att det kommer hända innan sex på morgonen. Möh, wish me luck.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0