Livet i all största allmänhet.
Det finns ca. 1 miljon saker som jag skulle vilja skriva här.
Saker som är lite intressantare än betyg och vem jag är med efter skolan...
Men jag vågar inte, nej... fel personer skulle tolka fel och ja... Jag känner mig patetisk ja.
Jag är en person som inte längre kan öppna sig för vem som helst. Och jag är väldigt noga med mitt privatliv.
Inte ens mina bästa kompisar vet speciellt mycket om mig. Mindre än vad de tror iaf.
Detta beror på att varje gång jag öppnat mig för någon så har det slutat i mer eller mindre skit.
Alla jag litat på har någon gång sviktit mig eller gått bakom ryggen på mig. Okej... vi kan bortse med... 1-3 personer, och dom betyder mycket mer för mig än vad dom tror.
Många i min närhet vet vilket temprament jag har, men när någon jag bryr mig om sviker mig, så skäller jag inte ut den. Utan jag skyller allting på mig själv, eftersom jag inte klarar av det här med att bråka med mina kompisar eftersom dom betyder så sjukt mycket för mig. När jag lägger all skuld på mig själv och låtsas som ingenting med alla andra så sjunker mitt självförtroende sjukt mycket.
Men detta är saker jag har löst genom att helt enkelt inte öppna mig för någon innan jag är säker på att jag kan lita på personen. Vilket ja... jag kan göra med ytterst, ytterst få personer...
Ja... nu vet lite mer om min livssituation. Tyck vafan ni vill, idc tbh
Saker som är lite intressantare än betyg och vem jag är med efter skolan...
Men jag vågar inte, nej... fel personer skulle tolka fel och ja... Jag känner mig patetisk ja.
Jag är en person som inte längre kan öppna sig för vem som helst. Och jag är väldigt noga med mitt privatliv.
Inte ens mina bästa kompisar vet speciellt mycket om mig. Mindre än vad de tror iaf.
Detta beror på att varje gång jag öppnat mig för någon så har det slutat i mer eller mindre skit.
Alla jag litat på har någon gång sviktit mig eller gått bakom ryggen på mig. Okej... vi kan bortse med... 1-3 personer, och dom betyder mycket mer för mig än vad dom tror.
Många i min närhet vet vilket temprament jag har, men när någon jag bryr mig om sviker mig, så skäller jag inte ut den. Utan jag skyller allting på mig själv, eftersom jag inte klarar av det här med att bråka med mina kompisar eftersom dom betyder så sjukt mycket för mig. När jag lägger all skuld på mig själv och låtsas som ingenting med alla andra så sjunker mitt självförtroende sjukt mycket.
Men detta är saker jag har löst genom att helt enkelt inte öppna mig för någon innan jag är säker på att jag kan lita på personen. Vilket ja... jag kan göra med ytterst, ytterst få personer...
Ja... nu vet lite mer om min livssituation. Tyck vafan ni vill, idc tbh
Kommentarer
Trackback
